Hem

Inledning av Håkan Blomqvist & Åsa Linderborg

Avsikten med detta nummer av Tidsignal är att låta olika perspektiv från internationellt vänsterhåll belysa det komplex av frågeställningar som försvaret av människors lika värde ställs inför under ett tidsskede då det globaka "Kriget mot terrorn" och förstärkningen av religiösa världar gör forna svar otillräckliga. Hur bör vänsterkrafter förhålla sig till politisk islam, sekularism och religionskritik när imperialism och islamofobi demoniserar muslimer världen över i demokratins, de mänskliga rättigheternas och framåtskridandets namn?

 

De kallar oss islamkramare av Mattias Gardell 

Den svenska debatten har begåvats med ett nytt invektiv:” islamkramare”. Lanserat av ett kotteri högerkrönikörer för att tysta kritiker av Bushadministrationens krig mot terror och de som ifrågasätter det islamofobiska skillnadstänkandet, har begreppet gått segertåg bland allsköns islamfientliga bloggare. Per Ahlmark, Dilsa Demirbag-Sten, Fredrik Malm, Lisbet Lindeborg, Ulf Björklund et al. larmar på ledarsidor och krönikor i Dagens Nyheter, Expressen, Kvällsposten, Dagen och Fokus om en tänkt allians mellan ”vänstern” och ”islam”. Hur kan detta förstås?

 

Den antiimperialistiska vänstern och islam, intervju med Tariq Ali

Socialister måste försvara muslimska samhällen mot rollen som syndabockar, mot repression och mot föreställningen att terrorism och islam hänger ihop. Men vi får samtidigt inte blunda för den sociala konservatism som ofta råder i dessa samhällen utan måste försöka vinna människor för våra egna idéer. En förutsättning för det är att vi är konsekventa i vårt motstånd mot imperialismen. Så kan den pakistansk-brittiske debattören Tariq Alis syn på islamofobi och muslimsk fundamentalism sammanfattas i en intervju gjord för tidningen Grenzeloos.

 

 

Sekularism ochvänstern av Edda Manga

 

Genom att appellera till sekularismen konstrueras en ”västerländsk” gemenskap över höger-vänster skalan som gör gemensam sak i att utesluta ”islamismen” från de hörbara politiska positionerna i samtiden, skriver Edda Manga och föreslår, med Edward Said, en kritisk sekularism som i skeptisk anda tar sig friheten att inte tro och likaså att misstro även sekularismen själv. Vänstern måste förstå hur sekularismens retorik används för att rättfärdiga olika former av förtryck och exkluderingar på religiösa och kulturella grunder och bör inte låta sig ledas till att anamma ett främlinggörande av islamister.

 

 

Varför vi borde försvara sekularism av Alex Cowper 

 

Inom den senaste tidens debatt i den brittiska vänstern har medlemmar i Socialist Workers´ Party (SWP) tonat ner vikten av att kämpa för sekularism idag. På grund av ”kriget mot terrorismen” måste det allt överskuggande målet vara att kämpa mot islamofobi och bygga allianser med muslimska samhällen under attack, menar man och ser åkallandet av sekularism som ett vapen för högern, inte för vänstern. Alex Cowper argumenterar tvärtemot: socialister kan bara bekämpa islamofobi på ett effektivt sätt om man också är beredda på att föra fram en vänstersekularism, även om det inte betyder att vi borde tvinga på alla breda rörelser sekulära idéer.

.

Bortom slöjan – vilken demokrati bör vänstern stå för? av Catherine Samary 

När den franska nationalförsamlingen 2004 antog en lag om förbud mot att bära religiösa symboler i de offentliga skolorna - ”slöjlagen” kallad - ledde det till en häftig debatt i media och bland allmänheten. Åsiktskillnaderna var stora även inom vänsterorganisationerna och inom den alternativa globaliseringsrörelsens led. En av dem som gav sig in i debatten och skarpt kritiserade lagen var Catherine Samary, ekonom, Östeuropakännare och en av Tidsignals internationella redaktörer. Den text vi återger här är hennes inlägg från den avslutande debatten vid seminariet ”Det konfessionslösa samhället 100 år senare” som hölls i Paris 16 december 2005.

 

Hammaren och stjärnan av Thomas Anderberg 

Den som söker en allians mellan troende av olika schatteringar och politiska vänsterriktningar kommer förr eller senare att stöta på problem som inte kan lösas med rationella medel eller ens god vilja, menar författaren Thomas Anderberg i denna reflektion kring tolkningsföreträden och värdekonflikter som utgår ifrån konflikten kring Lars Vilks rondellhundar. Jämlikhetsidén som kan sägas förena vänstern handlar om både kollektiv och individer, troende och icke troende. Men verklighetens över- och underordning reser inte sällan frågan om vilket kollektiv man bör försvara. Liksom om individers rätt till ett eget förhållningssätt till tillvaron.

 

Den islamiska fundamentalismens rötter av Farooq Sulehria 

Den islamiska fundamentalismen har inte utvecklats isolerat utan utgör en del av de religiösa fundamentalistiska och högerextrema rörelser som växte fram i global skala när socialistiska och progressiva samhällsprojekt föll sönder under 1980-talet. Det menar den pakistanske journalisten Farooq Sulehria och ger en historisk bakgrund till den högerinriktade islamismens förändrade roll från redskap åt imperialismen till motståndare mot Väst.

 

Che eller Chemram? av Sholeh Irani 

Det traumatiska förhållandet mellan politisk islamism och den politiska vänstern illustreras av följande betraktelse av Sholeh Irani. Med bakgrund i Iran och den iranska vänstern har hon under många år varit en drivkraft i feministiskt och vänsteraktivt motstånd mot muslimsk och annan religiös fundamentalism. När diktaturen i Iran, som sedan 1980-talet likviderat tusentals vänsteranhängare, försöker konvertera Che Guevara till symbol för islamisk kamp blixtbelyses en historisk scenväxling. Politisk islam gör anspråk på globalt antiimperialistiskt ledarskap i ruinerna av de socialistiska och nationalistiska rörelser man själv bidragit till att krossa.

Hem